Älskade Natasha, nu finns du inte längre. Cancern hade redan gått för långt. Har inte gråtit sedan jag fick reda på att du var borta, men det kommer jag nog snart att göra. Så fort jag lägger mig i sängen och slappnar av, antagligen.

Jag hoppades verkligen att det inte skulle vara så farligt, men så som du såg ut visste jag att det inte var på det viset. Du var smal som en sticka, fastän att du åt så mycket du kunde. Men du var ändå otroligt fin, och har alltid varit. Saknar dig redan.

Du är kremerad och ska begravas, sidan om de andra underbara vänner vi har haft. Önskar att jag kunde vara med, men jag tror det blir innan jag kan komma hem och vara med.

Du var, och kommer alltid vara, vår älskade kise.