Det blev inga kokoskakor :( Glömde handla idag så jag kunde inte baka några.
Men lite positiva nyheter: Jag ska kanske bli hundvakt :) Åt en liten mops som heter Brutus. Han är 7 månader gammal, men jag har inte träffat honom än, så jag vet inte om det blir. Men jag hoppas. Hade varit trevligt med lite extrapengar liksom.

Annars har jag väl inte gjort så mycket idag. Har inte hittat några skor till mig själv, men Jocke fick ett par fina träningsskor. Men i o och med att jag inte hittade några, måste jag bestämma mig för om jag ska ha de vi hittade i Komstad eller inte. Det var ett par Eccostövlar i goretex med ullfoder. Jättemysiga var de, okej i snygghet men alldeles för dyra. I alla fall för mig. Så jag får se. Men jag måste ha bestämt mig till i morgon. GAH! Det får nog bli de skorna. Annars kommer jag frysa itu mina fötter. I alla fall om det är snö. Mina gympaskor håller inte för det.

Nä, nu måste jag fortsätta med mina underbara *host* läxor.

Puss puss

PS: Kan du inte gå i klackskor, gör det inte! Du ser bara heltöntig ut då...

Sitter och dricker varm kakao (jojomensan) och längtar efter en del av dagens sysslor.  Du förstår, mina torsdagar är lediga (jippie!). Ibland gör jag extremt mycket läxor, ibland gör jag inget. Men idag har jag en fint uppsatt plan :)

1. Så fort Jocke har vaknat ordentligt blir det en liten Triangelrunda för skotittande. Både till mig och honom. Eftersom mina skor gick ett dystert öde till mötes i fredags (de gick itu *cry*) så ska jag försöka hitta nya vinterskor. Jocke ska försöka hitta innegympaskor. Han ska liksom spela badminton med ett par vänner ikväll.
2. Detta får inte ta hela dagen, max 2 timmar (you wish!), för sen ska jag hem och göra kokoskakor (kanske). Detta betyder att jag även måste in på hemköp så att jag kan handla kokos.
3. Jag ska äta jättemånga kakor! På samma gång ska jag sitta och rätta en läxa som jag har gjort tidigare.
4. I och med jag har tenta om 2 veckor (tvi vale) så ska jag sen sitta och plugga glosor och kanji hela resten av kvällen (klappa mig på huvudet). Mest för att jag har ångest över att jag inte kommer klara det.
5. Och just det! Måste göra Kayo-senseis läxor också. Guud vad det blev mycket nu! Jaja, får försöka göra så mycket som möjligt och ge mig fan på att jag ska lyckas.

I alla fall, här kommer en liten bild på dessa underbara kokoskakor (mest för att fresta er alla *hihi*), också hörs vi kanske senare idag (när jag inte orkar göra allt det jag har rabblat upp).

Kram och hej!

Är förkyld, småtrött och hungrig. Så egentligen orkar jag inte skriva alls idag. Vet inte vad jag ska skriva heller.
Inte lönt att klaga, det är ändå ingen som bryr sig speciellt.

Usch, men det blir lite klagande ändå. Har tenta nästa vecka. Och nästa vecka igen. Bläääää. Men men, det måste göras. Vet inte om jag kommer klara det däremot. Eller jo, det mesta kanske. Utom ett. Kanji!

Nä, jag märker att det här inlägget inte leder någon vart så det är lika bra att jag slutar. Ber om ursäkt och hoppas att ni vill läsa i morgon i stället.

Kram!

Älskade Natasha, nu finns du inte längre. Cancern hade redan gått för långt. Har inte gråtit sedan jag fick reda på att du var borta, men det kommer jag nog snart att göra. Så fort jag lägger mig i sängen och slappnar av, antagligen.

Jag hoppades verkligen att det inte skulle vara så farligt, men så som du såg ut visste jag att det inte var på det viset. Du var smal som en sticka, fastän att du åt så mycket du kunde. Men du var ändå otroligt fin, och har alltid varit. Saknar dig redan.

Du är kremerad och ska begravas, sidan om de andra underbara vänner vi har haft. Önskar att jag kunde vara med, men jag tror det blir innan jag kan komma hem och vara med.

Du var, och kommer alltid vara, vår älskade kise.

Sitter och slötittar på Oprah på trean (day time TV, jag vet) och det handlar idag om mirakelbarn. Barn som t.ex lever, trots att de "egentligen" inte ska.

Nyss fick man se en video om en liten pojke som hette Eliot. Även om han bara blev 99 dagar gammal, räknas alla hans dagar som mirakel. Han skulle egentligen inte fötts pga en svår sjukdom. Men han kämpade på. Se videon som hans föräldrar spelade in under Eliots livstid.



Är du ens det minsta känslig för vackra historier så varnar jag dig, du kommer med största sannolikhet gråta.

Natasha... Försvinner du så vet du att jag aldrig kommer glömma dig.

Vad tycker du om min nya frisyr?



(Foto: Joakim Bengtsson)

Ja, det nya försöket gick ju inte så bra. Och antagligen inte detta heller. Men men, varför sluta försöka?

Just nu sitter jag vid köksbordet och tuggar på en bit mörk choklad. Ni som känner mig bra borde veta, vid detta laget, att jag hatar mörk choklad. Att det är "äckligt och beskt". Men icke sa Nicke, inte nu längre. Jag har lärt mig tycka om det! Jag är vuxen! Eller ja, bara halvt vuxen. Eller en tredjedel. Dricker fortfarande inte vin eller kaffe. BLÄ!

På tal om annat så har jag suttit vid datorn en timme, ungefär, och försökt komma fram till vad jag mer ska skriva på mitt すきな　ばしょう (sukina bashou = favoritplats). Det har blivit ganska mycket skrivit om hemma i Spjutstorp, men om Malmö blev det svårare. Finns inte så mycket att skriva om det direkt. Även om det är där jag bor mest nuförtiden.

Annars idag har jag mest ätit frukost och... Inte mer. Jag är dålig på att göra mer. Borde egentligen sätta mig en stund med glosor och kanji (är väldigt korkad och tränar knappt på det), men jag vet inte om jag orkar. Om någon timme ska jag med mamma och Allis till Tomelilla för att fika lite.

Behöver nya skor btw. De jag har, som jag verkligen har tyckt om, har nu gått itu. Efter 1½ säsong orkade de inte mer av mina snedtrampande fötter och gick därför itu. Gråter inte störtfloder över det, men eftersom jag börjar få lite ont om pengar var det en väldigt dålig sak att det hände just nu.

Nä, nu får jag ta mig an de lite mer vettigare sakerna som måste hända idag. Ska skriva ut lite saker på skrivaren här (om det går), men sen kanske jag kommer tillbaka till er.

Kram och puss. (Usch! Hårboll.)